kväll är det tungt att vara jag. Tårarna rinner och bränner, ångest och jävelskap. Tanken att äta har svischat förbi, men nej, jag vill inte det ändå, jag vet ju att det inte blir bättre av det. Det är ändå en märklig känsla att bara rynka på näsan åt mat...Men tur ändå är det ju förstås, jag behöver defenitivt inte mer...

Jag har telefontid med min läkare imorgon, och det behövs, min ångest och allt det har blivit sp mkt värre sista tiden. svårt att andas liksom... BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ vad jag bara vill , eller jag vet inte vad jag vill, jag vill slippa det här måendet, nu skriver jag bara massa för att få nåt annat att tänka på, vill egentligen  bara skrika men hela huset sover och ska upp tidigt

jag med och planera min framtid, ångest över det med, så misslyckad som person. snart tretti, inget jobb ingen utbildning, bipolär två diabetes fet som ett jävla hus ett humör som får ja nu kommer jag inte på nån arg person att belekna i all fall...

Nä. går och dunkar huvidet i kudden och hoppas att jag kan somna istället

Kollade ni på bl Sverige idag? När Marie fick den där attacken så fick jag sån ångest över min egen situation så tårarna bara spruta! Vet inte varför, jag brukar inte vara så lätt rörd! Och jag minskade ju hormonerna idag! ;)Nä men fy farao, det måste bli ändring nu! Eller nu ska jag hålla ändringen jag gjort nu, jag vill leva!

Kollade ni på bl Sverige idag? När Marie fick den där attacken så fick jag sån ångest över min egen situation så tårarna bara spruta! Vet inte varför, jag brukar inte vara så lätt rörd! Och jag minskade ju hormonerna idag! ;)Nä men fy farao, det måste bli ändring nu! Eller nu ska jag hålla ändringen jag gjort nu, jag vill leva!

Det vore kul med nån liten kråka där i kommentarsfältet ibland ;)

Bakade gott "bröd" idag med kokosnötsmjöl för första gången. Dock verkar jag allergisk mot det mjölet då det kliar som sören i halsen :( åt en bit nybakat och en bit nu ikväll och samma känsla :(trist då det vore bra att ha som alternativ, jag har ingen annan allergi och riven kokos har jag ej reagerat på innan. Märkligt!Men men, i övrigt en bra dag, gått 6,5 km rask takt -så skönt! Nu ska jag ge min kropp sömn!

Alltså jag är fixerad vid den där jäkla vågen! Vaknar runt femtiden varje morgon för att kissa - väger mig, när jag går upp på riktigt - väger mig och innan jag går o lägger mig - väger mig! Men! Nu får jag inte väga mig förrän första maj, fokus ska vara bra mat, träning och välmående i huvudet, inte nån hetsig vågkåthet som leder till mer stress! Så bye bye vågen på ett tag!

Ikväll är jag ledsen och uppgiven, inte över vikten utan allt runt om mig. Jag känner att jag skulle behöva ett brake från alla ledsamheter och tråkigheter och faktiskt få lite flyt nu. Det är jobbigt i skolan, med ekonomin och med mitt humör som jag har nu så är set jobbigt att vara jag, och väldigt jobbigt i min relation till min sambo. Jag blir så topptunnor rasande över småsaker och ingen förtjänar det av sin partner. Jahoppas att sänkningen av medicinen gör skillnad, det måste det, annars vet jag inte vad jag gör!Maten har ändå gått bra och jag är stolt över det! Jag kom också ut på en promenad på 80 minuter utöver de ordinarie hundpromenaderna.Och jag är nöjd nu att även fast jag är ledsen arg och frustrerad inte försöker döva det med mat eller annat skit. Jag ska ta en dusch och ett glas vatten...

Det stör mig enormt att jag inte kunnat gymma på två veckor, halsont som sätter stopp. Kanske löjligt, men då min bästa kompis mamma fick hjärtmuskelinflammation när hon tränade med det så är jag rädd för det, speciellt då jag väger så mkt och att bara bära på alla kilon frestar ju på hjärtat ändå... Men promenader blir det ju! Just nu öser regnet ned men strax ska jag koppla min ena hund och ge mig ut minst en timme! Trevlig lördag på er!